Midsommar och helgen

Jag har haft en av de bättre midsommarfirandena någonsin denna helg. Goda och glada vänner, ett par nya bekantskaper och massor av god mat och dryck borgade för en lyckad festtillställning. Dr E hyste in oss i sitt radhus igen, och Gaia som C Mat hade sett till att vi hade mer än nog att proviantera på. Piggelinbål= livsfarligt, men såååå gott. Fläskfilé som huvudnummer, tillsammans med Gaias avocadosallad gick inte heller av för hackor. Och E:s citronmarängpaj som, om den var vidare känd, skulle göra honom het i mat-tv och på äktenskapsmarknaden, toppade upplevelsen. Jag hoppas att bilderna från kvällen kommer snart, så jag kan publicera dem och sedan emigrera... Haha. Nej, så illa är det inte. Vi hade för övrigt ingen fallossymbol att dansa runt, utan det närmaste hedniska danser vi kom var min magdansduett med Dint.

Partajandet till trots så kröp vi upp i hyfsad tid på midsommardagen, och på eftermiddagen hakade jag på Gaia, Centi och Dint till gymmet. Japp, på midsommardagen slet vi i en timme med vikter på Sportlife Ullevi. Efteråt flyttades mitt bohag till Gaia, som lagade middag åt oss duktiga. Hon briljerade igen i köket, och vi fick renskavsgryta med kantareller och rostad potatis. Så enkelt och så osannolikt gott. Där jag är domestically disabled är Gaia domestic goddess... Jag borde gifta mig med henne, om det inte var för hennes läggning och hennes sambo. *fniss* Faktum är att bland tjejerna omkring henne är det kölapp ifall ifall hon skulle byta lag. Hon verkar ta det med ro.

På kvällskanten blev jag 7 bast igen. Delade soffa med Dint, somregredierade först och tog tillfället i akt att dänga mig med en kudde när vi gått och lagt oss. Det blev upptakten till ett kudd-/verbalt krig som avslutades vid 5.45 på morgonkvisten... Det var inte direkt igår man senast hade kuddkrig. Helt underskattat, även om jag idag kunde känna att ett par av timmarna kanske borde lagts på att sova. Man kan säkert beskriva kvällen/natten på väldigt många sätt som kunde få folk att rodna över sina fantasier. Jag nöjer mig med "kul samtal och kuddkrig". Fast jag vaknade med blåmärken, en blödande tumme, träningsvärk i de flesta delar av kroppen (säkert inget med gymmet dagen innan att göra) och svårt att tugga... Haha.

Idag blev det combat, och det var ett toppenpass, trots att det önskade dubbelpasset uteblev. Dansade istället en timme på dagen, sedan vevades det på för glatta livet. Vi fick under passets gång ta del av lite svensk musikkultur, när ett större antal AC/DC-fans uppmärksammade vårt pass genom fönstrena på Ullevi-gymmet med att härma oss samt att spänna lite muskler, och en glad gosse moonade oss till och med. Lustigt vad vissa anser är det de kan bidra med. En hårig röv upptryckt mot en glasruta är kanske inte bilden jag hade valt att lämna om mig själv... Men alla är vi olika.

Det är faktiskt med viss sorg jag inser att denna helg nu passerat och att den om väldigt kort tid byts ut till "måndag" och ännu en arbetsvecka. Vill flytta tillbaka till Gaias soffa, sova länge och kasta kuddar.

Veckan kommer nog att gå rätt fort ändå. Håll tummarna för det. På lördag är det party igen!

Arg läkare frontar KBT

En bekant till mig uppmärksammade mig på en artikel i DN där en läkare inom psykiatrin går ut på korståg mot KBT. Han bygger sin artikel på att han inte anser att det finns tillräckligt med stöd för KBTs positiva effekter i vetenskapen.

Han angriper egentligen inte metoden i sig, och har inte med sig några larmrapporter om att patienter skulle ha farit illa under eller som konsekvens av KBT-behandlingen. Han angriper däremot att SBU, som granskat metodens evidens, inte tydligt redogjort för varför man inte haft med ALLA studier (5000st) som man hittat, eller hur gallringen skett. Det är förvisso en intressant fråga, men för att dels kritisera användningen av en metod och för att ge sig på beviskedjan för att den fungerar, så borde man i mina ögon åtminstone börja i änden "patienter far illa av detta". Inte "Jag får inte veta vad de leker på SBU!". Och han förklarar entusiasmen för KBT på ett smått arrogant sätt, som förutsätter att människan ÄR en biologisk maskin, ingenting mer:
"Det finns väldigt många människor som känner entusiasm över psykologiska behandlingsmetoder: inga läkemedel, inga biverkningar, angenäm behandlingsmetod där man riktigt kan få tala ut med någon som bryr sig och en känsla av att inte bara vara reducerad till en biologisk maskin som gått sönder."
Dessa rader påminner mig om att psykiatrin bygger på att manipulera hjärnan med kemikalier, och elektricitet i vissa fall. Och givetvis är det lovvärt att tro på sitt expertområde, men jag kan inte säga att mitt förtroende för en läkare som endast dyrkar piller är särskilt stort. För jag kan nog tänka mig att många gärna hade tagit ett piller istället för att sitta och gråta hos en terapeut, men i alla situationer så räcker det inte med piller. Och i många fall är behandling med enbart piller overksamt, onödigt och i sig etiskt förkastligt.

KBT, kognitiv beteendeterapi, har under de senare åren kraftigt vunnit mark inom beteendevetenskapen, och denna metod praktiseras på många områden, som till exempel viktminskning, terapi, fobi-behandling, kostrådgivning, samt att sköterskor och sjukgymnaster använder metoden i samtal med patienterna. Metoden vinner mark för att den fungerar. Den ger snabba ihållande resultat, och känns, som den upprörda doktorn påpekar, behaglig på flera sätt.

Förutom KBT finns andra behandlingsformer som trotsar pillertrillandet och som också når resultat på patienter inom psykiatrin. Inom sjukgymnastiken använder vi något så luddigt och svårkvantifierat som rörelse. Nu har man i och för sig äntligen sett att lindriga depressioner svarar väl på fysisk aktivitet. Har dock inte läst evidenskedjan som lett fram till att man nu säger det högt, men det jag har är erfarenhet från patienter med ångest, depressioner och utmattningsproblematik som svarat finfint på att få röra på sig, på rätt sätt och i rätt doser utifrån sina behov. Rörelse sätter igång kroppsegna system som gör att resultat uppnås, utan piller. Ibland. Ibland måste man kombinera. Men inte alltid. Allt med piller är inte förkastligt. Allt utan piller är inte heller förkastligt. Att gå ut som denna läkare gjort och reducera andra metoder till ett klappande på huvudet som inte går att bevisa effekterna av är arrogant, och farligt. Läkares ord är fortfarande tungt vägande i många sammanhang. Därför borde de verkligen tänka sig för innan de ger sig ut på ett mission som detta. Och läsa på vore inte heller fel.

I kyrkan till och med...

Ja, inte nog med att vi ska få gifta oss från och med i år. Nu ska det tydligen bli grönt ljus för att gifta sig i kyrkan också.

Ärkebiskop Anders Wejryd säger bland annat att "...Kyrkan vill stödja trofasta relationer, och i ett bibelteologiskt perspektiv är kärleksbudet för oss överordnat andra bud och förbud i Bibeln."

Inte för att jag själv vill säga ja alls till någon just nu, och den dagen det skulle ske är nog inte kyrkan mitt val av plats, men detta betyder mycket för många troende homosexuella. Ännu ett steg i rätt riktning.

Läste också en notis om att New Hampshire i USA nu som fjärde stat stiftat lag om att homopar får gifta sig. Som sagt, det går åt rätt håll.

Piratskeppet styr mot Bryssel!!!

Många försökte marginalisera hela fenomenet med Piratpartiet. De etablerade politikerna skakade på huvudena åt att "ungdomarna som vill ladda ner gratis musik och film" är de som stödjer Piraterna. Det visade sig vara betydligt fler! Piratpartiet får minst en plats i Europaparlamentet efter dagens EU-val. Tack och lov. Detta blev en manifestation som visade för etablissemanget att vi värnar om vår integritet! Den är inte till salu, den ska inte kompromissas om! 7,1 % av väljarna som gick till valurnorna har sett till att Piratpartiet nu får plats i EU-parlamentet.

Partierna som missade detta tåg kan bara stå och skämmas. Jag bytte blå flagg mot svart när jag insåg att M inte heller (lika lite som S, vars gullgosse Bodström ju stått för många idéer i denna integritetsrea-soppan) var intresserade av att värna mitt privatliv. SvD:s bloggare Sanna Rayman konstaterar att nog fler än jag gjort denna omvändning politiskt. I min umgängeskrets är det många som röstat Pirat just i fotspåren av bye bye-integritets-lagarna (alltså inte som ett försök att få fortsätta ladda ner musik gratis...). Att många som är yngre än de som idag sitter i riksdagen (det vill säga väldigt många) lever ett liv på Internet har nog också gett en hel del inverkan på resultatet enligt DN:s skribent Henrik Brors. Är benägen att hålla med. Har ju själv sagt "Rör inte mitt Internet" ibland i diskussionen. Men viktigast har ändå varit att markera min önskan att få behålla mitt privatliv privat. Ingen behöver veta vad jag surfar på, vem jag pratar med eller vad för SMS jag skickar. Punkt!

Det var ju nästan givet, men inte ens Piraterna själva vågade riktigt tro på det, förrän det var klart. Moderaterna deppar. Jag kan hälsa till dem och säga att min röst inte tillhör dem längre.

Amelia Andersdotter, som jag kryssade för på min valsedel, beskriver här vad partiet står för.

Jag hoppas att Piratpartiet verkligen kan föra sin politik i Bryssel. De behövs. Om inte annat så som anti-kraft till de mer eller mindre tokiga fransmännen som infört lagar som jag hoppas att vi aldrig ser här...

Osexigast i världen?

Detta är Charlotte Roche. Hon är författare och har skrivit "Våtmarker", som handlar om en tonårig tjej som gör allt det "den naturliga kvinnan" inte gör; äter, skiter, onanerar, missköter hygienen, och har den dåliga smaken att gilla sig själv ändå. Ja, dåligtdåligtdåligt är det. Hon har spräckt illusionen om hur en naturlig kvinna är. Från AdLibris.com: "Våtmarker är ett avgrundsvrål riktat mot de vaxade, rakade, fixade och på alla sätt sanitetsbehandlade kvinnobilder och skeva föreställningar om sexualitet och kvinnlighet vi möter i idag." På DN.se diskuteras varför boken, som sålts i över en miljon exemplar, blivit sådan hit. En del har kallat den porr, antagligen för att sex ingår i konceptet. Andra har utlyst den till ett feministiskt manifest.

FHM, For Him Magazine, en av världens mest sålda herrblaskor med "naturligt snygga" kvinnor i, har i Tyskland korat Charlotte till världens osexigaste kvinna enligt Annika Marklund. Japp, tänk dig själv att bli rankad under t ex Angela Merkel (som trots sin stil icke är att förakta som politiker), Christine Licht, Margareta Winberg och Maggie Thatcher... Allt detta för att hon skildrar en bild av kvinnan, som inte tål att vikas ut på mittuppslag i Playboy eller FHM. Ja, fy på sig. Jag instämmer bland de som anser att "utmärkelsen" handlade om att "RÖR INTE VÅRT 'NATURLIGA' RUNKOBJEKT!!!" Eller formulerat som tidens budord från tidningsonanister; "Du må icke antyda eller påtala att damen jag runkar till är retuscherad, IRL och i datorn!"
Säg inte högt att fantasin bara finns i... fantasin. Eller att min flickvän/fru/älskarinna sannolikt inte kommer att se ut sådär, och inte heller behöver göra det. Det blir väl för jobbigt för alla karlar, som själva aldrig satt en rakhyvel mot kroppen längre ner än under hakan och som stoltserar med bakåtsträvande hårfäste och änkebuk, att acceptera att kvinnor också är människor och att vi också har rätt att vara "som vi är".

Jag tycker vi borde säga tack till Charlotte. Inte för att hon skriver om en anusoperation eller en kvinna med speciell sexuell smak. Utan för att hon vågar lyfta fram det orakade, oförskönade i en kvinna. Det behövs fler påminnelser om att vi faktiskt inte skapades på det sättet man kan få oss att se ut med botox, skalpell, silikon, restylane, epilering och till sist när inget annat hjälper Photoshop. Och framförallt, vi har rätt att vara sexuella och anse oss sexiga även när vi går emot tidens retuscherade ideal!

Studenter stängs av från Internet efter klagomål

Nu rapporteras det att studenter som misstänks ha fildelat olagligt på nätet stängs av från internetuppkopplingen på svenska universitet. Tydligen är det inte ens alltid så att man vet att just den studenten verkligen, verkligen, begått ett brott. Avstängningen sker efter klagomål från olika industriella intressen.

Kortfattat så tycker jag hela den historien suger apröv! Utan rättslig prövning skall inte privata intressen kunna stega omkring och kräva repressalier för påstådda, eller ens begångna brott. I Sverige har vi en rättsapparat som ska sköta sådant som prövning och straff. Nu har vi gett tyglarna åt privatintressenter. Rättssäkerheten är utsåld i Sverige. Till den som viftade med fetaste sedelbunten. Känns ju toppenbra... Eller inte.

Avlivade fel kisse

Jag hade nog suttit bakom lås och bom om denna veterinär nattat en av mina kissar av misstag.

Tydligen skyller han på att tiden egentligen varit bokad för avlivning, men man kollar väl ändå, särskilt när åtgärderna man ska utföra är "hyfsat permanenta", att det är rätt patient?

En sådan virrpanna borde inte få arbeta med det han gör längre. Den sorg det skapar att behöva avliva eller att mista ett kärt husdjur är stor nog. Att få sin kisse mer eller mindre mördad eller dräpt av en velpelle till veterinär måste ju göra mer än mänskligt ont. Hur ska han ersätta familjen denna förlust han orsakat?

Snacka kan de, men när det gäller är polisen inte mycket värd för att skydda kvinnorna

I en artikel i Aftonbladet konstaterar man från polisens håll att det finns ett antal framgångsfaktorer i misshandelsfall mot kvinnor. Jotack, när min väninna för dryga året sedan blev misshandlad av ett svartsjukt ex så la man ner undersökningen rätt snabbt. Och redan i bilen hem från platsen för misshandeln förklarade poliserna för henne att eftersom han är ett ex och det var första gången så händer sannolikt inte mycket. Känns trösterikt. År 2008 kunde man alltså fortfarande få höra att män har en friomgång på sina respektive och ex. Jag kan inte begripa varför man har straffrabatt för att slå kvinnor i sin omgivning jämfört med okända damer. Borde inte den kränkningen anses som större, inte mindre?

Artikelserie om kvinnor som mördas av sina män

Aftonbladet ska nu köra en artikelserie på det aldrig uttjatade temat mäns våld mot kvinnor. Minns med fasa och ilska Marklunds reportage om kvinnor som mördats och misshandlats, där man i ett av fallen konstaterat att mannens svartsjuka som drev honom till mord kunde skrivas om till "öförmildrande omständighet". För "de hade ju problem". Och då var det väl inte så konstigt att han mördade henne (på ett humant sätt enligt domen, har för mig det rörde sig om några tiotal hugg med yxa...). Att svartsjukan och hans kontrollbehov är HANS problem, inte parets, och definitivt inte en förmildrande omständighet var en slutsats jag hade velat se av rätten, men icke.

Enligt AB mördas 17 kvinnor varje år av sina män. Män som de älskade, och som säkert sa sig älska dem tillbaka. Kontrollbehov, egofixering, svartsjuka... Något driver dessa män att ta sina kvinnors liv. En bekant till mig berättade att han under sin tid i fängelse mött många män som hamnat där, just för att de mördat sina kvinnor.

Ser fram emot denna artikelserie, som börjar imorgon. Hoppas den väcker en välbehövlig debatt, och att man kommer närmare en allmän slutsats om att kvinno(och mans-)misshandel är allas problem, inte något skämmigt man ska tala tyst och helst inte alls om. Vi måste skrika ut vår ilska över detta fenomen där man kränker sin man/fru/sambo/partner/etc. och kommer undan med det för att folk vill blunda.

Men det är inte lätt att föra fram ämnet. I England har man förbjudit ett reklamklipp med Keira Knightley för att det var för våldsamt. Tanken var just att visa upp det våld som är vardag för många kvinnor i världen. Men britterna verkar inte vara redo att förstå budskapet, eller plocka av sig skygglapparna. Här finns klippet:



Detta klipp väcker verkligen en tanke om vad vi gör fel, då de säger att man inte kommer undan med att dänga upp en kvinna offentligt, och borde inte komma undan med det hemma:


Australiensarna har en "kul" knorr på det hela; gör du inget kan du lika gärna hjälpa till:

Idag får jag gifta mig

Om jag ville och om det funnits en lämplig kandidat hade jag idag inte behövt nöja mig med "partnerskap". Känns som att Sverige var otroligt sent ute med att få till de könsneutrala äktenskapslagarna, men nu är det gjort. Idag börjar det gälla. Grattis alla som nu kan få bli man och man eller fru och fru, på riktigt!!! Stort steg på vägen för oss icke-heteros!

Flera par runt om i landet har sedan länge planerat för denna dag, och längtat. Nu får de göra det. Inte ett sekel för tidigt. "Föregångslandet" Sverige, i alla fall låter det alltid så i diskussionerna, fick se sig slaget av bland andra Spanien i att införa könsneutrala lagar för äktenskap. Tack och lov är gullandet med Kd över nu och humanismen segrade över en tusentals år gammal boks regler.

Callisto på Tribal Powertrip Weekend Show

Förra helgen arrangerade jag och min föreninge TribaGoth Tribal Powertrip Weekend. Detta var min insats under showen.

Första halvan är en dolkdans som handlar om galenskap och att löpa amok, och njuta av det. Stilen beskrivs bäst som dark tribal fusion.



Andra halvan heter "Outcast", och beskriver känslan efter att ha löpt amok när man inser att man är ensam kvar, och utstött. Stilen också här dark tribal fusion.

Tonåring och vuxen på samma gång- våndan av att komma ut sent

Wendela har en härlig artikel, som på många sätt rimmar med min egna situation. Jag är några år yngre än kvinnan i artikeln, och har inga barn, men vi delar upplevelsen av att vakna upp som lesbisk sent i livet. Känslan av att vara vuxen och erfaren intellektuellt och yrkesmässigt, men bli tonåring på nytt sexuellt och känslomässigt är både spännande, frustrerande och ibland smärtsamt.

Jag blir glad när jag läser skildringar av kvinnor som liksom jag själv landat sent i livet efter att ha dansat heterovalsen i många år och trott att det var "the shit". Det är underbart att veta att jag inte är ensam. För ibland kan det verkligen kännas som att "rena" flator, the gold stars, är de som räknas. Att vara bi, vilket är en identitet jag prövade en period, är suspekt nog, men att komma och tro att man kan gå från män till kvinnor och vara trovärdig kändes som en tröskel i höjd med K2 i flatkretsarna.

Artiklar som denna gör gott att läsa, liksom böcker som "Vintervin", och "Stjärnor utan svindel". För man vill ju trots allt veta att man inte är ensam i universum om att ha gått på den minan, eller att ha vaknat upp en dag med en annorlunda och smått otippad (för alla utom min mamma som visst fattat för länge sedan...) insikt om sitt varande. Det är ont nog om lesbiska förebilder, och att hitta andra som delar upplevelsen om denna livsresa är inte helt lätt. Det står inte direkt i pannan på folk att "Jag var straight i 30 år, nu vet jag bättre...". (Tyvärr...) Tydligen är vi många. Känns hoppfullt.

Tack, Malin Wollin, som skriver om sin insikt om hur knepigt det måste vara att "byta liv" mitt i det hela. Jag gillar krönikans självutlämnande stuk, och att hon erkänner att detta var nytt ämne för henne som hon inte ägnat en sekund tidigare. Så hetero-drillad var hon att när hon skulle skriva om att "komma ut som vuxen" så trodde hon att det handlade om att vara vuxen och att komma ut med det. Tror inte Malin är ensam om att ha homosexualitet (eller annan icke-hetero-läggning) som en högst perifer tanke i sitt system. Eller om att inte ens kunna tänka sig hur problematiskt det kan vara att komma ut. Inte alla jublar och klappar en på axeln och säger "Grattis till att du hittat dig själv." precis. Med dessa rader blev Malin lite heders-hetero för mig.

TPB-domen i gungning

Domen i TPB-rättegången kan få vandra planka och bli dränkt, om det går så väl att man kommer fram till att domaren *!!!* varit jävig. Japp, killen sitter på olika poster i diverse intresseorganisationer med kopplingar till målsägarsidan. Detta har P3 skakat fram i en kartläggning. Svenska rättssystemets svängningar kan snart direktsändas som en såpopera... Vilken soppa detta blev. Privatintressen tar sig in och påverkar rättssystemet, domaren sitter på två stolar, domen i sig är färgad av alltför mycket sådant som inte är ren juridik... Vi kanske ska låta en LOTTO-maskin sköta jobbet framöver?

Aftonbladet listar paragraferna om jäv för domare.

Så hanteras data från ditt surfande, men inte alla samarbetar

GP listar hur de olika leverantörerna ställer sig i frågan om att lämna ut uppgifter om sina användare/kunder. För mig som surfar på Bredbandsbolaget, som tillhör Telenor, känns "Vill kunna gå tillbaka och kolla om kunden har klagomål" som ett försök till snygg omskrivning. Com hem känns mest pretto med kommentaren "Följer svensk lag och vill kunna bistå polis och domstol om det behövs.".

Dock har första försöket att nyttja IPRED-lagstiftningen gått i stöpet. Ephone vägrar lämna ut uppgifterna, och har svarat på datautlämningskravet med att diskutera lagen, mänskliga rättigheter och de grundläggande friheterna i ett 17-sidigt dokument. Yay för civil olydnad, eller vad man ska kalla det. Själva säger Ephone att "Vi kan inte bryta mot vad domstolen kommer fram till. Vi ställer oss bakom lagar och förordningar, men det är också en rättighet vi har att ifrågasätta, och det är det vi har gjort."

Tycker fler borde bojkotta, eller i alla fall försöka bojkotta, idiotin med IPRED. Privatintressen har ingenting i mitt privata surfande att göra.

Delseger för demokrati och Internet-frihet

Jag visste faktiskt inte vad jag skulle tro om omröstningen kring tillägg 138 till Telekompaketet. Så många stolliga inlägg i debatten som har dykt upp, inte minst från franskt håll, och det kändes som att friheten på Internet var hotad på allvar. Men nu är första omröstningen klar och 80% röstade för att ta med tillägget som innebär att man inte ska kunna stänga av användare från Internet utan rättegång och domstolsbeslut. Låter bra för demokratin. Men med tanke på att man till och med i Sverige gått med på att låta privata företag kräva ut uppgifter om vårt surfande så kunde man ju inte veta. Och beslutet spikas inte förrän 5/5... Man kan bara hoppas att inte alla flippar som vissa i Frankrike gjort, utan att man står fast vid att tillägget skall finnas i paketet.

DN:s Hans Rosén konstaterar att många förslag kring begränsandet av Internetanvändning, samt kontroll av densamma, springer ur en önskan att skydda upphovsrätten. Money talks... Att pedofiler nyttjat nätet för barnporrdistribution var ingen tillräckligt lönsam anledning att ge sig på begränsandet. Men när kommersiella intressen kallar, då vänder man upp och ner på himmel och jord för att behaga mycket som vill ha mer.

Missförstå mig rätt, jag är absolut inte antikapitalist eller anser att allt ska vara gratis. Det mesta som rinner ner genom min lina är lagligt införskaffat, faktiskt. Jag driver också företag och vill givetvis tjäna pengar på det. Och den dagen mina tjänster inte längre kan distribueras så som mina tänkta kunder vill ha dem levererade, så kan jag a) stämma den jäveln som tillfredsställer kundernas önskemål eller b) ta mig i kragen och hänga med i tiden.

Tillgänglighet är ledordet idag. Med tanke på att jag, liksom flera i min omgivning, inte köpt en CD på evigheter utan förser oss online med den musik vi vill ha så känns det konstigt att inte fler bolag hakat på utvecklingen. Min älsklingsmusiker skickar länkar till mig med pre-views, och sedan brukar jag köpa och ladda ner hela skivan. Tillgängligt, enkelt, lagom prisnivå, och lagligt. De gånger jag inte hittar det jag söker via en laglig kanal, så händer det att det slinker in lite gratis ettor och nollor också. Men det är inget skäl för någon att snoka efter vad jag gör på nätet!!!

Kortfattat: Rör inte mitt Internet!!! Ingen annan än jag har med vad jag gör online att göra. Minst av allt privata aktörer!