lördag 31 maj 2008
Propositionen om sjukersättningar och rehabilitering
Den riktiga texten, inte den av LO:s sagotanter och -farbröder modifierade, finns att läsa här.
LO använder vidriga metoder i sin kampanj
LO har nu i dagarna visat att de är en riktigt rutten organisation. De har nyligen introducerat en kampanj; Sabba inte sjukförsäkringen. I samband med kampanjen skickat ut brev till personer som bor granne med politiker av regeringsfärg och skrivit att deras granne (med namn och allt) vill försämra för de sjuka och skrivit om regeringens förslag i termer som får det att låta som att alla vi som röstar blått endast vill införa ättestupan och sen är det bra med det. De publicerar också på sin hemsida adresserna till riksdagsledamöter. Som pricken över "i" har man också satt ut annonser i lokaltidningar, där man namngett de lokala politikerna. Detta påminner om metoder som extremvänstern och nynazisterna använder. "Vi vet var du bor och tänker tala om det för alla." Vad kommer härnäst? Jeppe Johnsson, moderat politiker i Hörvik, har noterat effekter som drabbar hans familj, i samband med kampanjen:
"Jag tänkte egentligen inte göra något åt det, men sedan var det så många som hörde av sig, fortsätter han. Men ponera att jag hade små barn och de fick höra i skolan på Hörvik att det var mitt fel att kompisarnas mormor inte får någon sjukförsäkring. Det är ganska lågt."
I en dedikerad blogg där man lyfter fram socialdemokratisk lögnpropaganda bemöter skribenten bakom "Mona Ljuger" LO:s kampanj med att ta påståendena som LO presenterar ett och ett och dementera dem. Där kan man bland annat läsa:
"Om ni nu väljer en så närgången metod, kan man väl åtminstone tycka att ni borde hålla er till sanningen, men breven ni skickar ut är fulla med felaktigheter. Tvärtemot vad ni påstår kommer ingen att kunna få sin sjukpenning indragen utan att rehabilitering och andra åtgärder uttömts. Vi försämrar inte anställningstryggheten. Tvärtom. Vi ger den som varit sjukskriven länge och som vill prova att ta ett annat jobb rätt till tjänstledighet från det gamla jobbet. Och istället för bli förtidspensionerad efter ett år med 64 % ersättning, så införs en möjlighet till förlängd sjukpenning med 75 % ersättning. Varför kan Ni inte berätta hela sanningen för människor?"
Hoppas att denna hemska och sjukt närgångna och aggressiva kampanj dras in snart. Annars kanske vi får gå och knacka på hos Tant Wanja och fråga varför hon gör på detta viset... Ja, granndiskussioner och snack på gatan var ju modellen. Jag tycker att vi som bedömer LO:s kampanj som olämplig och trist samlas hos Wanja för lite bullfika och snack om hur kul det kan vara när ens hemadress och familj och barn blir uthängda för att mossiga politrusker som leker fackpampar inte har fantasi nog att skapa en smakfull och effektiv kampanj.
"Jag tänkte egentligen inte göra något åt det, men sedan var det så många som hörde av sig, fortsätter han. Men ponera att jag hade små barn och de fick höra i skolan på Hörvik att det var mitt fel att kompisarnas mormor inte får någon sjukförsäkring. Det är ganska lågt."
I en dedikerad blogg där man lyfter fram socialdemokratisk lögnpropaganda bemöter skribenten bakom "Mona Ljuger" LO:s kampanj med att ta påståendena som LO presenterar ett och ett och dementera dem. Där kan man bland annat läsa:
LO skriver: Tiotusentals långtidssjukskrivna kommer redan från och med den 1 juli att få sin ersättning sänkt från 80 procent till 75 procent. De flesta har inte haft tillgång till rehabiliteringsåtgärder eller annan hjälp för att komma tillbaka.
Svar: Detta stämmer inte. Sanningen är den att sjukpenningen fortsättningsvis kommer att vara 80 procent. Efter tolv månader införs förlängd sjukpenning, istället för obligatorisk prövning av förtidspension. Denna regering kommer inte att tillåta att människor sorteras ut i förtidspension med 64 procents ersättning. Det räcker med de 550 000 personer som redan skickats ut i permanent utanförskap.
Kampanjen upplevs som obehaglig av fler drabbade, och man ifrågasätter varför LO inte kunnat fina mer smakfulla metoder. Till och med Aftonbladet har tagit in tungt kritiska artiklar om kampanjen. Från LO:s sida konstaterar man att man inte jobbat med denna metodik förr, och att den ska utvärderas. Man säger att syftet varit att skapa debatt. När politikers barn far illa av detta så är det inte roligt längre, och har hamnat utanför vad som kan anses vara acceptabelt. Är detta LO:s svar på att man tappar mark? Att bli hotfulla mot de som inte håller med en? För mig låter detta som allvarliga trakasserier, som jag hoppas blir polisanmälda. LO är verkligen så pinsamma på en nivå som jag inte trodde jag skulle behöva bevittna i svensk politik.
"Om ni nu väljer en så närgången metod, kan man väl åtminstone tycka att ni borde hålla er till sanningen, men breven ni skickar ut är fulla med felaktigheter. Tvärtemot vad ni påstår kommer ingen att kunna få sin sjukpenning indragen utan att rehabilitering och andra åtgärder uttömts. Vi försämrar inte anställningstryggheten. Tvärtom. Vi ger den som varit sjukskriven länge och som vill prova att ta ett annat jobb rätt till tjänstledighet från det gamla jobbet. Och istället för bli förtidspensionerad efter ett år med 64 % ersättning, så införs en möjlighet till förlängd sjukpenning med 75 % ersättning. Varför kan Ni inte berätta hela sanningen för människor?"
Hoppas att denna hemska och sjukt närgångna och aggressiva kampanj dras in snart. Annars kanske vi får gå och knacka på hos Tant Wanja och fråga varför hon gör på detta viset... Ja, granndiskussioner och snack på gatan var ju modellen. Jag tycker att vi som bedömer LO:s kampanj som olämplig och trist samlas hos Wanja för lite bullfika och snack om hur kul det kan vara när ens hemadress och familj och barn blir uthängda för att mossiga politrusker som leker fackpampar inte har fantasi nog att skapa en smakfull och effektiv kampanj.
onsdag 28 maj 2008
Göteborg goes HBT (Q?)!!!
Äntligen händer det grejer på HBT-fronten i Göteborg. Det är härligt att även min stad kommer ur garderoben lite mer och börjar synliggöra oss icke-heterosexuella.
Metro skriver idag om HBT-festivalen som arrangeras nu i helgen. I artikeln nämner man att ett av de största problemen för HBT är heteronormen, det vill säga att alla antas vara straighta. De konstiga reaktionerna när man berättar om vad man gjort med sin partner som råkar vara av samma kön är nog mer vardag än man vill tro. En annan aspekt som tas upp, som jag själv också mött en hel del av, är männens aggressiva reaktioner när de inser att man inte vill ha dem alls, oavsett hur mycket de brer på. Som om man var en del av allemansrätten för att man är tjej och därför skall finnas tillgänglig?
Nåja, i helgen hoppas jag möta glada bögar, vackra flator, alla möjliga bifolk och ståtliga transpersoner på festivalen, som bland annat ska gästas av mig under invigningsaftonen, då GS2H drar igång helgen med fest på Världskulturmuséet. Och jag hoppas innerligt slippa alla heteromän som tror att de ska hitta ett ragg på HBT-fester. Nåja, de närmar sig på egen risk.
Metro skriver idag om HBT-festivalen som arrangeras nu i helgen. I artikeln nämner man att ett av de största problemen för HBT är heteronormen, det vill säga att alla antas vara straighta. De konstiga reaktionerna när man berättar om vad man gjort med sin partner som råkar vara av samma kön är nog mer vardag än man vill tro. En annan aspekt som tas upp, som jag själv också mött en hel del av, är männens aggressiva reaktioner när de inser att man inte vill ha dem alls, oavsett hur mycket de brer på. Som om man var en del av allemansrätten för att man är tjej och därför skall finnas tillgänglig?
Nåja, i helgen hoppas jag möta glada bögar, vackra flator, alla möjliga bifolk och ståtliga transpersoner på festivalen, som bland annat ska gästas av mig under invigningsaftonen, då GS2H drar igång helgen med fest på Världskulturmuséet. Och jag hoppas innerligt slippa alla heteromän som tror att de ska hitta ett ragg på HBT-fester. Nåja, de närmar sig på egen risk.
torsdag 22 maj 2008
Vettigt om hederskultur i Aftonbladet
Under längre tid har Aftonbladet på ett hedervärt sätt uppmärksammat unga män som valt att gå emot sin uppfostran och den hederskultur som följt med den. Män, som en gång tyckt att Fadime fick skylla sig själv, som kontrollerat sina egna och vännernas systrar. Män som idag tänkt om och vill värna om tjejernas rätt att välja sitt liv och sitt umgänge.
Senast skriver de om en 22-årig ung man, Farman Sediq, som berättar hur han tidigare varit en klockren poster boy för hederskulturen, men nu har tänkt om. Jag tycker det är en mycket modig ung man. Det har kostat vänner och ryktet i vissa kretsar, vilket gör hans omvändning ännu mer hedervärd. Jag är så glad över att det finns de som kämpar emot gamla mossiga kulturyttringar och tar ställning för jämställdhet och framförallt mänskliga rättigheter.
Nu har också en lite ovan och ny vinkling av hederkulturen lyfts fram; att männen inom den inte heller är fria. de tvingas, med sin egna heder och sitt goda rykte (i de väsentliga kretsarna) som insats se till att kvinnorna minsann sköter sig. Det är inte heller någon frihet. De kanske får hångla och ha sex, men frihet är det inte.
Jag välkomnar en alltmer öppen debatt om dessa företeelser som begränsar och förstör tillvaron för så många i onödan. Att även mansperspektivet lyfts fram gör säkert att fler män kan tänka sig att lyssna och tänka till. Jag skulle önska att våra flata svenska myndigheter kunde acceptera att det förekommer hederskultur och våld i dess fotspår, och stifta lagar med det som utgångspunkt. Man måste inte påstå att alla från eviss region beter sig illa, men de som far illa måste skyddas.
Hejja Farman Sediq, hejja Sharaf Hjältar och alla ni andra som vågar ta ställning även när det är obekvämt för egen del.
Senast skriver de om en 22-årig ung man, Farman Sediq, som berättar hur han tidigare varit en klockren poster boy för hederskulturen, men nu har tänkt om. Jag tycker det är en mycket modig ung man. Det har kostat vänner och ryktet i vissa kretsar, vilket gör hans omvändning ännu mer hedervärd. Jag är så glad över att det finns de som kämpar emot gamla mossiga kulturyttringar och tar ställning för jämställdhet och framförallt mänskliga rättigheter.
Nu har också en lite ovan och ny vinkling av hederkulturen lyfts fram; att männen inom den inte heller är fria. de tvingas, med sin egna heder och sitt goda rykte (i de väsentliga kretsarna) som insats se till att kvinnorna minsann sköter sig. Det är inte heller någon frihet. De kanske får hångla och ha sex, men frihet är det inte.
Jag välkomnar en alltmer öppen debatt om dessa företeelser som begränsar och förstör tillvaron för så många i onödan. Att även mansperspektivet lyfts fram gör säkert att fler män kan tänka sig att lyssna och tänka till. Jag skulle önska att våra flata svenska myndigheter kunde acceptera att det förekommer hederskultur och våld i dess fotspår, och stifta lagar med det som utgångspunkt. Man måste inte påstå att alla från eviss region beter sig illa, men de som far illa måste skyddas.
Hejja Farman Sediq, hejja Sharaf Hjältar och alla ni andra som vågar ta ställning även när det är obekvämt för egen del.
tisdag 20 maj 2008
Dildos- nu på apoteket
För ett par veckor sedan bloggade jag om att man borde inför dildos i högkostnadsskyddet och sälja dem på Apoteken, då man konstaterat att orgasmer var smärtlindrande.
Nu ska Apoteket börja sälja sexleksaker. Inga billiga grejer där inte, men dock. Det ska finnas massagestavar, klitorisvibratorer och lite annat smått och gott att tillgå. Både i butik och via näthandel.
Fast det lär ju dröja innan de ingås i högkostnadsskyddet. Jag hoppas att Apoteket varit smarta och satsat på de hudvänliga silikongummi-materialen och inte det cancerogena och reproduktionstoxiska jelly-materialet, som varit populärt i många herrans år. Och sedan måste jag undra hur doseringsanvisningarna ska se ut ("Fem och da'n gör kroppen glad."?), vem som utformar dem och ifall de bygger på vetenskapliga slutsatser.
Nu ska Apoteket börja sälja sexleksaker. Inga billiga grejer där inte, men dock. Det ska finnas massagestavar, klitorisvibratorer och lite annat smått och gott att tillgå. Både i butik och via näthandel.
Fast det lär ju dröja innan de ingås i högkostnadsskyddet. Jag hoppas att Apoteket varit smarta och satsat på de hudvänliga silikongummi-materialen och inte det cancerogena och reproduktionstoxiska jelly-materialet, som varit populärt i många herrans år. Och sedan måste jag undra hur doseringsanvisningarna ska se ut ("Fem och da'n gör kroppen glad."?), vem som utformar dem och ifall de bygger på vetenskapliga slutsatser.
Nordea en relik från monopoltiden
Jag var inne förra veckan på Nordeas kontor i Nordstan för att starta ett konto med Plusgiro och kort för en förening jag är med i. Trodde i min enfald att jag skulle få fylla i papper på plats, lämna en kopia på registreringsbeviset, och kanske få kopiera min legitimation och lämna en kopia på ett protokoll som säger att jag verkligen får teckna avtal för föreningen.
Men så enkelt var det icke. Gången är tydligen följande:
1. Jag går in på kontoret.
2. De ringer till kundcenter.
3. Kundcenter ringer upp mig.
4. Kundcenter skickar ut kontrakt/avtal, och begär in årsmötesprotokoll samt kopior på våra legitimationer.
5. Jag skickar in begärda papper.
6. De fattar ett beslut om att sätta upp kontot när de fikat klart...
Märks FÖR väl att det varit ett monopolföretag utan konkurrens under lång tid. Hoppas det kommer vettiga alternativ till PG snart. Då byter jag utan att tveka!!! Ringde upp dem igår och uindrade varför allt tar sådan tiiiiiid. Föreslog för tanten på tråden att man skulle kunna ha en ruta på hemsidan där det stod vilka papper som skulle in och att man kunde ladda ner kontraktet själv och fylla i. Sen kunde man skicka allt på en gång, och de kunde bara kontrollera skiten och sätta upp kontot. Nu tar hanteringen minst 2 veckor!!! Jag har aldrig i mitt liv mött på maken till ineffektivitet. Och så säger hon i andra änden av tråden att "Ja, det är så våra rutiner ser ut. Vi har valt dem för att de verkade smidigast." FÖR VEM DÅ?!?! Inte för kunden i alla fall. Jag vill kontakta banken en gång och få gjort allt på den gången. Inte vänta veckovis på att man i onödan ska skicka en massa pappersexercis fram och tillbaka, och att folk internt ska ringa varandra och lämna över ärenden hit och dit.
Nej, Nordea med tillhörande Plusgirofunktion är uppenbarligen reliker från den tid då man hade monopolställning och statlig uppbackning. Har ingen aning om hur Nordea i sin helhet finansieras idag, mer än att det borde gå rätt bra med tanke på avgifterna de har på allt. Men någon snabb service kan man inte köpa sig eller drömma om. Det är nästan plågsamt att konstatera vilken ineffektiv organisation de lagt upp och inte verkar vilja tänka om kring. Alternativ till Plusgiro efterfrågas. Bankernas alternativ är väldigt dyra å andra sidan. Något mitt emellan?
Men så enkelt var det icke. Gången är tydligen följande:
1. Jag går in på kontoret.
2. De ringer till kundcenter.
3. Kundcenter ringer upp mig.
4. Kundcenter skickar ut kontrakt/avtal, och begär in årsmötesprotokoll samt kopior på våra legitimationer.
5. Jag skickar in begärda papper.
6. De fattar ett beslut om att sätta upp kontot när de fikat klart...
Märks FÖR väl att det varit ett monopolföretag utan konkurrens under lång tid. Hoppas det kommer vettiga alternativ till PG snart. Då byter jag utan att tveka!!! Ringde upp dem igår och uindrade varför allt tar sådan tiiiiiid. Föreslog för tanten på tråden att man skulle kunna ha en ruta på hemsidan där det stod vilka papper som skulle in och att man kunde ladda ner kontraktet själv och fylla i. Sen kunde man skicka allt på en gång, och de kunde bara kontrollera skiten och sätta upp kontot. Nu tar hanteringen minst 2 veckor!!! Jag har aldrig i mitt liv mött på maken till ineffektivitet. Och så säger hon i andra änden av tråden att "Ja, det är så våra rutiner ser ut. Vi har valt dem för att de verkade smidigast." FÖR VEM DÅ?!?! Inte för kunden i alla fall. Jag vill kontakta banken en gång och få gjort allt på den gången. Inte vänta veckovis på att man i onödan ska skicka en massa pappersexercis fram och tillbaka, och att folk internt ska ringa varandra och lämna över ärenden hit och dit.
Nej, Nordea med tillhörande Plusgirofunktion är uppenbarligen reliker från den tid då man hade monopolställning och statlig uppbackning. Har ingen aning om hur Nordea i sin helhet finansieras idag, mer än att det borde gå rätt bra med tanke på avgifterna de har på allt. Men någon snabb service kan man inte köpa sig eller drömma om. Det är nästan plågsamt att konstatera vilken ineffektiv organisation de lagt upp och inte verkar vilja tänka om kring. Alternativ till Plusgiro efterfrågas. Bankernas alternativ är väldigt dyra å andra sidan. Något mitt emellan?
söndag 18 maj 2008
lördag 17 maj 2008
Barn som våldtar i Frankrike
I Frankrike har nu två pojkar, 11 och 12 år gamla, tittat på porrfilm, och sen våldtog de den ena pojkens 10-åriga lillasyster och filmade övergreppen. Inte nog med detta, men de visade upp sin lilla hemmagjorda sexualdokumentär för folk på skolan.
Jag undrar vad dessa gossar hade fått lära sig om sex och samlevnad innan. Och hur det kom sig att de var ensamma och tittade på porr? Var fanns föräldrarna? Om man som förälder inte tänkt på att begränsa tillgången till porr via filmer och internet bör man i alla fall kanske ha förklarat för barnen vad det som finns där egentligen är för något. Men icke.
Resultatet av att låta barnen härja fritt med medierna som lärare om livet blev en våldtagen 10-åring, vars känsloliv aldrig kommer att bli sig likt. De unga pojkarna kommer antagligen inte att lida bråkdelen av den tid flickan upplever men efter denna händelse. Men tack och lov finns det i alla fall straffsatser för sådant i Frankrike och möjlighet att döma barnen också. Ja, man bör också vårda dem. Men jag tror inte att någon som våldtar sin syster för att göra egen porr och sedan visar upp rullen fattar annat än hårda tag. Jag skulle kunna erbjuda honom ett par rejäla grepp som "pedagogiskt stöd".
Jag undrar vad dessa gossar hade fått lära sig om sex och samlevnad innan. Och hur det kom sig att de var ensamma och tittade på porr? Var fanns föräldrarna? Om man som förälder inte tänkt på att begränsa tillgången till porr via filmer och internet bör man i alla fall kanske ha förklarat för barnen vad det som finns där egentligen är för något. Men icke.
Resultatet av att låta barnen härja fritt med medierna som lärare om livet blev en våldtagen 10-åring, vars känsloliv aldrig kommer att bli sig likt. De unga pojkarna kommer antagligen inte att lida bråkdelen av den tid flickan upplever men efter denna händelse. Men tack och lov finns det i alla fall straffsatser för sådant i Frankrike och möjlighet att döma barnen också. Ja, man bör också vårda dem. Men jag tror inte att någon som våldtar sin syster för att göra egen porr och sedan visar upp rullen fattar annat än hårda tag. Jag skulle kunna erbjuda honom ett par rejäla grepp som "pedagogiskt stöd".
Vårdköer och försäkringar
Nu har Aftonbladet, sin vana trogen, skrivit en artikel om vård och vårdpolitik där man antyder att försäkringskuder "går före" i köerna till vård.
Jag vill räta ut denna missuppfattning. Den vård som köps privat hade inte funnits tillgänglig om inte folk hade köpt den privat. Den delen av vårdapparaten som finansieras offentligt har sin bestämda pott pengar, oavsett. Snarare borde man väl se det så att om någon köper en plats i den privata vården, så försvinner denna ur den offentliga vårdkön.
Alltså, sjukvårdsförsäkringar ger inte företräde inom den offentliga vården. Jag arbetar i en delvis landstingsfinansierad och delvis privat finansierad verksamhet. En viss del av intäkterna kommer från skattekassan på vårdavtalet, och där har vi ett beloppstak som gäller, oavsett behovet ute. De som har försäkringar eller företag som betalar, eller som vill gå privat och betala hela kostnaden istället för landstingssubventionerade taxan, är färre, och har då kortare kö till sin vårdplats. Men de står inte i samma kö som vårdavtalspatienterna.
Hade landstingen inte varit snåla med att betala för vården som de vill köpa ute av aktörerna hade det varit lättare att få det att gå runt med enbart offentligfinansierad vård. Som det är idag har landstingen mycket höga krav, massor av restriktioner, och betalar inte särskilt bra för den vård som ska utföras.
Om beslutsfattarna kunde tänka sig att relatera sina beslut till behovet, kösituationen och vad verksamhet faktiskt kostar hade fler aktörer gladeligen ställt upp med resurser. Men landstinget är en snål och gnällig kund. Tyvärr drabbar det i första ledet patienterna.
Jag vill räta ut denna missuppfattning. Den vård som köps privat hade inte funnits tillgänglig om inte folk hade köpt den privat. Den delen av vårdapparaten som finansieras offentligt har sin bestämda pott pengar, oavsett. Snarare borde man väl se det så att om någon köper en plats i den privata vården, så försvinner denna ur den offentliga vårdkön.
Alltså, sjukvårdsförsäkringar ger inte företräde inom den offentliga vården. Jag arbetar i en delvis landstingsfinansierad och delvis privat finansierad verksamhet. En viss del av intäkterna kommer från skattekassan på vårdavtalet, och där har vi ett beloppstak som gäller, oavsett behovet ute. De som har försäkringar eller företag som betalar, eller som vill gå privat och betala hela kostnaden istället för landstingssubventionerade taxan, är färre, och har då kortare kö till sin vårdplats. Men de står inte i samma kö som vårdavtalspatienterna.
Hade landstingen inte varit snåla med att betala för vården som de vill köpa ute av aktörerna hade det varit lättare att få det att gå runt med enbart offentligfinansierad vård. Som det är idag har landstingen mycket höga krav, massor av restriktioner, och betalar inte särskilt bra för den vård som ska utföras.
Om beslutsfattarna kunde tänka sig att relatera sina beslut till behovet, kösituationen och vad verksamhet faktiskt kostar hade fler aktörer gladeligen ställt upp med resurser. Men landstinget är en snål och gnällig kund. Tyvärr drabbar det i första ledet patienterna.
onsdag 14 maj 2008
Kristdemokrater om homofrågor
Jag valde att skratta högt. Ibland vill man ju gråta över dessa tomtar, som är mer insnöade än jetis under snöstorm...
På en hemsida har man samlat Kristdemokraternas "best of" vad gäller kommentarer om homosexuella.
Erling Wälivaara är ändå den som briljerat mest med sitt klarsynta [hrm] inlägg i debatten:
"Den homosexuelle och du och jag är exakt lika mycket värda enligt bibelns syn. Men det är företeelserna ... om vi tar exemplet ... Det finns ju de som säger att de här pyromanerna de älskar att se eld. Det finns kleptomaner, de säger '-Vi kan inte låta bli att stjäla'. Men lika fullt säger bibeln att det är fel att stjäla, det är fel att tända på andras egendom och bränna upp hus. Och vi måste också våga att säga i det här sammanhanget ... Gud älskar den homosexuelle ... det som nu är aktuell alltså ... Han älskar den homosexuelle lika mycket .... eller om vi vänder på det ... Han älskar dig och mig lika mycket som han älskar den homosexuelle. Men .... just den företeelsen, som det står skrivet i bibeln, den älskar han inte, han anser inte att det är rätt."
Göran Hägglund och hans stenåldersarmé, som verkligen inte har något annat att oroa sig för än vem jag pippar, eller inte, framstår för mig som en anledning till att inte rösta blått, vilket är rätt stora ord för min del, då jag är medlem i Moderaterna och alltid har varit BLÅ. Men om min röst på Fredde R innebär att kufar som Hägglund får sitta på regeringspost så vet jag inte om jag vill vara med längre...
På en hemsida har man samlat Kristdemokraternas "best of" vad gäller kommentarer om homosexuella.
Erling Wälivaara är ändå den som briljerat mest med sitt klarsynta [hrm] inlägg i debatten:
"Den homosexuelle och du och jag är exakt lika mycket värda enligt bibelns syn. Men det är företeelserna ... om vi tar exemplet ... Det finns ju de som säger att de här pyromanerna de älskar att se eld. Det finns kleptomaner, de säger '-Vi kan inte låta bli att stjäla'. Men lika fullt säger bibeln att det är fel att stjäla, det är fel att tända på andras egendom och bränna upp hus. Och vi måste också våga att säga i det här sammanhanget ... Gud älskar den homosexuelle ... det som nu är aktuell alltså ... Han älskar den homosexuelle lika mycket .... eller om vi vänder på det ... Han älskar dig och mig lika mycket som han älskar den homosexuelle. Men .... just den företeelsen, som det står skrivet i bibeln, den älskar han inte, han anser inte att det är rätt."
Göran Hägglund och hans stenåldersarmé, som verkligen inte har något annat att oroa sig för än vem jag pippar, eller inte, framstår för mig som en anledning till att inte rösta blått, vilket är rätt stora ord för min del, då jag är medlem i Moderaterna och alltid har varit BLÅ. Men om min röst på Fredde R innebär att kufar som Hägglund får sitta på regeringspost så vet jag inte om jag vill vara med längre...
Bye bye, orgasmer
Enligt Aftonbluddret, som återigen läst en undersökningsrapport och plockat ut det som lät smarrigast och sedan tryckt det, så har högutbildade kvinnor sämre sexliv än lågutbildade. Detta skulle bero på att man som högutbildad tänker för mycket.
Vilka fördomar. Vilket ursjukt perspektiv. Så lågutbildade kvinnor tänker MINDRE bara för att de inte tänker i akademiska termer? Jag med mina herransmassapoäng från universitet borde ju vara frigid, om det låg något i detta. Fast jag är i och för sig singel nu, så man vet ju inte. De senaste poängen KAN ju ha stjälpt mitt sexliv för all framtid. Får helt enkelt se nästa gång.
Var går gränsen tro, för hur högt man vågar utbilda sig innan man pajjar sexlivet? Jisses, kom att tänka på mina vänner som disputerat, och de som jobbar som docenter och sitter på professurer... Ojojoj, där är det nog rätt kört. [hejdlöst fnitter]
Vilka fördomar. Vilket ursjukt perspektiv. Så lågutbildade kvinnor tänker MINDRE bara för att de inte tänker i akademiska termer? Jag med mina herransmassapoäng från universitet borde ju vara frigid, om det låg något i detta. Fast jag är i och för sig singel nu, så man vet ju inte. De senaste poängen KAN ju ha stjälpt mitt sexliv för all framtid. Får helt enkelt se nästa gång.
Var går gränsen tro, för hur högt man vågar utbilda sig innan man pajjar sexlivet? Jisses, kom att tänka på mina vänner som disputerat, och de som jobbar som docenter och sitter på professurer... Ojojoj, där är det nog rätt kört. [hejdlöst fnitter]
måndag 12 maj 2008
Stringtrosor= sexuellt tillgänglig?
Signaturen "Ej politiskt korrekt" skriver i sin insändare i Metro att stringtrosor som syns i byxlinningen talar om för mannen att hon är sexuellt tillgänglig. Han kunde lika gärna ha använt signaturen "Grottmannen" eller "Socialt handikappad".
För det första, de flesta av oss ÄR sexuellt tillgängliga. Men inte för ALLA. Inte för vem som helst. Inte för första bästa neandertalare till karl som vill doppa sin åderpåle i lite kött.
Jag är så trött på att en kvinna som i princip inte är ingjuten i cement av vissa män anses vara "tillgänglig" för att hon har på sig det eller det, eller "ser kåt ut", eller vilken dagens ursäkt för att få bete sig som en babianhanne råkar vara.
Har det någonsin slagit dessa dyrkare av den egna skinnfliken, dessa individer utan spår av de senaste årmiljonernas sociala evolution, att "sexuellt tillgänglig" inte behöver betyda att man är tillgänglig för just dem? Jag är sexuellt tillgänglig, om du är en fräsch och skarpsint brud, i passande ålder med lämplig civilstatus. Men jag är inte tillgänglig för alfahannar med kuk-hybris. Börjar mönstret framträda? Alltså; "sexuellt tillgänglig" är inget allmänstatus som indikerar "ta för er, gossar". Trillar polletten ner nu? Vi är faktiskt mer kräsna än så.
För det första, de flesta av oss ÄR sexuellt tillgängliga. Men inte för ALLA. Inte för vem som helst. Inte för första bästa neandertalare till karl som vill doppa sin åderpåle i lite kött.
Jag är så trött på att en kvinna som i princip inte är ingjuten i cement av vissa män anses vara "tillgänglig" för att hon har på sig det eller det, eller "ser kåt ut", eller vilken dagens ursäkt för att få bete sig som en babianhanne råkar vara.
Har det någonsin slagit dessa dyrkare av den egna skinnfliken, dessa individer utan spår av de senaste årmiljonernas sociala evolution, att "sexuellt tillgänglig" inte behöver betyda att man är tillgänglig för just dem? Jag är sexuellt tillgänglig, om du är en fräsch och skarpsint brud, i passande ålder med lämplig civilstatus. Men jag är inte tillgänglig för alfahannar med kuk-hybris. Börjar mönstret framträda? Alltså; "sexuellt tillgänglig" är inget allmänstatus som indikerar "ta för er, gossar". Trillar polletten ner nu? Vi är faktiskt mer kräsna än så.
fredag 9 maj 2008
Kvinnor inte intressanta kunder?
Läste idag en krönika där skribenten ondgjorde sig över att bli dissad i datorbutiker när hon ska handla. De som arbetar i butikerna hade betett sig mycket nonchalant och närmast otrevligt när hon ville ha hjälp och tips inför köpet.
Själv har jag i veckan återigen råkat ut för ett sexist-pucko i cykelaffären. Tyvärr är det så att i 4 av 5 butiker som säljer cykelprylar så får man utstå blickar och kommentarer som dryper av misstro mot ens förmåga att ens använda ringklockan. Senast i förrgår fick jag en mycket skeptisk min och kommentaren "Ska du göra det SJÄLV?" på Sportson i Alingsås. Bara för att man är kvinna betyder det inte att man inte kan använda verktyg eller räkna ut hur saker och ting fungerar. Nu tror kanske killen på Sportson (hoppas hans chef läser detta.... moah) att han är Einstein för att han vet hur en cykel fungerar och är sammansatt. Kul för honom. Men han måste inte vara dryg för det.
Andra butiker/verkstäder i Göteborg som jag inte besöker igen är Åkes och Sportson på Vasagatan. Är faktiskt hjärtligt trött på att bli behandlad som sämre bemedlad för att jag har tuttar och mus istället för den där svällkroppsförsedda skinnfliken, som vissa män tror ger dem övernaturlig kapacitet och världsherravälde. Uppenbarligen går det för bra för vissa butiker, då de har råd att dissa en stor del av sin kundkrets.
Butiker som jag däremot blivit mycket positivt bemött i är OnOff på Backaplan (när vi ändå inledde med teknik...) och Sportex på Backaplan. Inga knepiga kommentarer där inte. Och sen, inte minst, Sportson på Backaplan var grymt trevligt att besöka. På Computer City vet jag inte hur jag skulle tolka den min jag fick när jag ville ha "något annat än Windows, helst Linux" i min laptop. Och jag gläds fortfarande åt när jag snackade bort supporten på Bredbandsbolaget, som skulle hjälpa mig med min uppkoppling. Löste problemet helt själv, och blev påmind om det mamma alltid sagt; "Be en man, eller gör det bättre själv.". Men han var i alla fall inte otrevlig och där kanske jag inhandlar nästa dator.
Hursomhelst, vissa borde verkligen inte jobba så de träffade människor. I alla fall inte av båda könen...
Själv har jag i veckan återigen råkat ut för ett sexist-pucko i cykelaffären. Tyvärr är det så att i 4 av 5 butiker som säljer cykelprylar så får man utstå blickar och kommentarer som dryper av misstro mot ens förmåga att ens använda ringklockan. Senast i förrgår fick jag en mycket skeptisk min och kommentaren "Ska du göra det SJÄLV?" på Sportson i Alingsås. Bara för att man är kvinna betyder det inte att man inte kan använda verktyg eller räkna ut hur saker och ting fungerar. Nu tror kanske killen på Sportson (hoppas hans chef läser detta.... moah) att han är Einstein för att han vet hur en cykel fungerar och är sammansatt. Kul för honom. Men han måste inte vara dryg för det.
Andra butiker/verkstäder i Göteborg som jag inte besöker igen är Åkes och Sportson på Vasagatan. Är faktiskt hjärtligt trött på att bli behandlad som sämre bemedlad för att jag har tuttar och mus istället för den där svällkroppsförsedda skinnfliken, som vissa män tror ger dem övernaturlig kapacitet och världsherravälde. Uppenbarligen går det för bra för vissa butiker, då de har råd att dissa en stor del av sin kundkrets.
Butiker som jag däremot blivit mycket positivt bemött i är OnOff på Backaplan (när vi ändå inledde med teknik...) och Sportex på Backaplan. Inga knepiga kommentarer där inte. Och sen, inte minst, Sportson på Backaplan var grymt trevligt att besöka. På Computer City vet jag inte hur jag skulle tolka den min jag fick när jag ville ha "något annat än Windows, helst Linux" i min laptop. Och jag gläds fortfarande åt när jag snackade bort supporten på Bredbandsbolaget, som skulle hjälpa mig med min uppkoppling. Löste problemet helt själv, och blev påmind om det mamma alltid sagt; "Be en man, eller gör det bättre själv.". Men han var i alla fall inte otrevlig och där kanske jag inhandlar nästa dator.
Hursomhelst, vissa borde verkligen inte jobba så de träffade människor. I alla fall inte av båda könen...
torsdag 8 maj 2008
Rödeby-röran
Jag vill ge en stor kram till Rödeby-pappan. Nej, inte för att han sköt den unga killen. Utan för att jag tror han har ett helvete just nu. Han inser säkert att han avslutat ett ungt liv. Men jag förstår att han också levt under hård press där han känt sig alltmer vanmäktig inför att hans familj hotats och trakasserats. Han är inte mer monster än vem som helst som flippat under långvarig press.
Läste med höjda ögonbryn att den skjutna pojkens föräldrar saknar sin son MASSOR och undrar om inte hans liv var värt något. Undrar om de ens noterade så mycket av hans existens då han fortfarande levde. Lätt är det att gråta ut i efterhand över att ha berövats sitt barn. Jag förstår också den sorgen, och säger inte att de inte har rätt att sörja. Men var fanns de under sonens uppväxt? Hur uppfostrade de detta gossebarn som kom att trakassera en familj så illa att någon till slut kände sig så hotad att han försvarade sig med ett dödligt vapen? Hur mycket har man brytt sig om sina barn och att uppfostra dem till sunda värderingar, om ens lilla guldägg kan begå sådana vidriga systematiskt nedbrytande handlingar mot andra människor?
Givetvis är det som skett en stor tragedi. En familj har skakats i sina grundvalar och levt i skräck under lång tid. En annan familj miste en medlem. Men om någon tagit tag i de trakasserande ungdomarnas beteenden i tid hade man inte behövt läsa dessa trista rubriker om en död tonåring. Var finns alla "jag bryr mig"-wannabes innan det är försent?
Läste med höjda ögonbryn att den skjutna pojkens föräldrar saknar sin son MASSOR och undrar om inte hans liv var värt något. Undrar om de ens noterade så mycket av hans existens då han fortfarande levde. Lätt är det att gråta ut i efterhand över att ha berövats sitt barn. Jag förstår också den sorgen, och säger inte att de inte har rätt att sörja. Men var fanns de under sonens uppväxt? Hur uppfostrade de detta gossebarn som kom att trakassera en familj så illa att någon till slut kände sig så hotad att han försvarade sig med ett dödligt vapen? Hur mycket har man brytt sig om sina barn och att uppfostra dem till sunda värderingar, om ens lilla guldägg kan begå sådana vidriga systematiskt nedbrytande handlingar mot andra människor?
Givetvis är det som skett en stor tragedi. En familj har skakats i sina grundvalar och levt i skräck under lång tid. En annan familj miste en medlem. Men om någon tagit tag i de trakasserande ungdomarnas beteenden i tid hade man inte behövt läsa dessa trista rubriker om en död tonåring. Var finns alla "jag bryr mig"-wannabes innan det är försent?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)