lördag 27 december 2008

Selma, författare och lesbisk

Aftonbladet slår upp en artikel om hur upprörda människor blivit över att Selma Lagerlöfs homosexualitet exploaterats i miniserien om hennes liv. Lite sjysst homohångel, mellan KVINNOR *!!!*, som dessutom sänds på SVT, det är inte varje dag det inträffar. Det kan man väl ändå unna oss? Och andra också, i något slags utbildningssyfte. Vi finns, på riktigt, liksom. Bonuspoängen var klockrent Alexandra Rapaport i korsett och sekelskiftesunderkläder.

Jag förstår om många grådassiga litteratursnobbar satte i halsen över att se sin klassiska författare släta av en annan donna i rutan, men hon var ju trots allt lagd åt det hållet. Ebba Witt Brattström anser att man förminskade författarskapet och lyfte fram sexualiteten för mycket. Det var ju också en del av Selma, och jag måste säga att det kittlar till av glädje över att till och med SVT lyfter fram lesbiska kvinnor utan att göra läggningen till en parentes. Nu kanske det ÄR en parentes i det stora hela, men lesbiska förebilder är ju inget som radas upp för en under uppväxten. Vi tackar och tar emot.

I Dagens Nyheter publiceras ytterligare en granskning av serien där man förklarar att serien bygger på hennes kärleksliv och inte hennes författarskap. Återigen måste jag undra varför man inte får lyfta fram kvinnan Selma, i andra roller än då hon skrev. Den biten bombaderades vi med till leda i skolbänken ändå. Jag kan dock inte minnas att någon med ett ord nämnt något om att hon var lesbisk. För oss som växer upp som homosexuella i en heterosexuellt präglad värld så vore det av stort värde att få höra även de detaljerna. Gissar att fröken tyckte det var lite pinsamt och ointressant. Däremot var det JÄTTEINTRESSANT vem Strindberg gifte sig med och när... Ja, ni hajjar.

SvD har den mest bejakande recensionen där man lyfter fram att det faktiskt är bra att man dels valt att porträttera en KVINNA, och att det är spännande att locket till Selmas mer hemliga och inte så omtalade liv lyfts. Precis som jag känner. Mera stora kvinnor i rutan, med hull och hår och älskarinnor om sådana finnes.

Bilden lånad från Aftonbladet.se

3 kommentarer:

Anonym sa...

Tyckte att den första avsnittet var väldigt städat. Så jag förstår faktiskt inte varför folk blir så upprörda över detta. Att hon var homosexuell spelar liksom ingen roll. Hennes böcker blir inte mindre värda för det. Hennes homosexualitet är lika intressant som att hon var lika låghalt. jag tycker att serien är bra. Men hade velat se mer av selma. Nu känns hon lite väl tam. Och det var väl det minsta hon var. Tam.
Nej jag tycker att de prydda litteratursnobbarna får öppna sina ögon. Annars blir de lika inkompetenta som jubelidioten Axel i TV-serien- Är det något det bör gnällas på är det väl snarare den stereotypa bilden av män som visas i serien

Anonym sa...

Jamen det är ju inte det upprördheten handlar om. Du missuppfattar. Problemet är ju att så fort en person som råkar vara kvinna och/eller homosexuell skildras så stannar det vid hennes kön och sexualitet, medan män alltid får ha egenskaper, färdigheter, åsikter. Selma blir kvinna. Och sexuell. Men inget mer - manuset är skitkasst!

Sen fick det gärna vara MER sex med. Det är inte alls det som kritiken handlar om.

Anonym sa...

Mycket bra vinklat, men Sverige är väl för konservativt, för att tåla en sanning som faller utanför den heterosexuella normen. Det som fattades i serien är att även Karin Boye skickade kärleksbrev till Selma, men det kanske skulle bli för svårt att komma ut med.