Nu har Louise Bratt, chefredaktör på Veckorevyn skrivit en alltid lika aktuell artikel. Den handlar om att det aldrig är tjejens fel att hon våldtas. Hon beskriver att det idag är en vanlig uppfattning bland TJEJER att det kan vara tjejens fel att hon blev utsatt.
Jag måste i så fall tyvärr utlysa poäng till mansschauvinismen. När till och med kvinnor skuldbelägger andra kvinnor för något så vedervärdigt som en våldtäkt, ja då är det långt kvar till något slags systerskap.
Bratt lyfter fram en intressant aspekt, och det är att killar inte får den information som tjejer tillgodogör sig från sina tidningar och magasin de läser. Min förhoppning är ändå att om tjejerna lär sig att stå på sig och vågar säga ifrån, så utbildar de till slut killarna. Tänk er den dag tjejen som blivit våldtagen kliver ut ur rummet och säger "idioten våldtog mig" och går hem, via polisstationen. Vilken syn. Eller om hon ställer sig efteråt och skäller ut karln efter noter, och sen stormar ut. När vi slutar skämmas för att någon olovligen tagit för sig av våra kroppar, då är vi en bit på väg. Idag lever våldtäktsmännen gott på att vi kvinnor skäms när någon gjort oss illa genom våldtäkt eller andra övergrepp. När vi slutar skämmas och förstår att DET ÄR INTE KVINNANS FEL, så är det lättare att våga agera mot svinen.
Däremot måste jag ge en eloge till Lingonte, som lyfter fram en viktig aspekt. Det handlar om att tjejen som inte säger att hon ångrat sig eller inte vill kanske inte ska vänta sig att partnern "fattar ändå". Kommunicera mera. Våga säga nej och inte blunda och gråta efteråt. Det kan uppstå en jobbig situation om man säger nej "mitt i", men är det jobbigare med den situationen, än känslan av att man blev påsatt fast man inte ville?
Mera tydlighet och bort med skamstämpeln på kvinnorna som utsätts. På det sättet kommer vi en bit. Och givetvis, flickor/kvinnor/damer/tjejer, vi måste hålla ihop. Om vi också börjar skuldbelägga varandra så är det promenadseger för svinen som våldtar.
4 kommentarer:
En stilla undran bara, måste kvinnor säga nej högt och tydligt under en våldtäkt för att hennes skuld i det hela ska försvinna?
Eller har jag tolkat det hela fel?
Jag vill för övrigt minnas att jag läste någon artikel för att tag sedan där gärningsmannen blev friad just för att kvinnan inte gjorde nog mycket motstånd, istället låg hon bara där, handlingsförlamad.
Men det gäller ju inte i överfallsvåldtäkter,där måste inte kvinnor bete sig på ett visst sätt för att räknas som våldtagna, utan rättegången gällde en av de våldtäkter som befinner sig mer i en gråzon, och för dessa krävs nog ännu fler debattinlägg innan allmänhetens syn på kvinnan som delvis ansvarig försvinner.
Anonym... För det första tycker jag anonyma kommentarer suger. För det andra, läs inlägget igen.
Ingenstans står det att man måste gallskrika för att vara utom skuld. Att kvinnan inte kan klandras borde framstå mer än klart. Men för att undvika de gånger som många tjejer genomgår, där de önskar att de sagt nej, eller önskar att killen hade fattat... De kunde undvikas genom att inte tiga och lida. Den tanken skuldbelägger inte offret någonstans. Den främjar kommunikation och ett lyckligare sexliv och större självrespekt.
En man borde förstå om kvinnan är med på den sexuella akten. Alla som har haft sex vet att det i en "normal" sexuell akt framgår att båda vill.
Vill även lyfta att det inte är killar eller tjejers fel, utan samhällets och de signaler de ger. Handlar om den sexuella skrpit i vårt samhälle. Domare i domstolarna är ju t.ex en del av detta när de, vuxana utbildade männiksro, ger medhåll om att kvinna bär ansvararet på hon t.ex klätt sig i kjol (med stringtrosor under) eller följt med en kille hem.
JAg anser att skolan är det forum där problematiken bör tas upp för det är där man kan nå alla barn och ungdomar. Men när kommer skolan ta detta ansvar?
När vi skulle skriva vår uppsats, som vi från början uppgav skulle handla om ungdomars attityder till sexuella övergrepp så var det flera skolor som inte ville att vi skulle besöka dem för att tala med deras elever, då de bestämt sig för att inte beröra det ämnet, ungdomar har det så jobbigt ändå. HALLÅ? Tror de att problemet försvinner för att de blundar för det?
Hellie,
Spännande syn på det hela från skolan. Strutsmentaliteten rockar. Varför vore det så fel att tala om för killarna att dra öronen (OCH KUKEN!!!) åt sig om bruden leker död fisk.
Jag vill lägga till din problemlista "människors ovilja att se sina egna fördomar och ompröva dem". Vi kan inte nå de generationer som slutat skolan via skolan längre. Men de måste vilja ta åt sig och förstå.
Det är där detta med skammen kommer in. Att det är så pinsamt att alla som kommer i kontakt med det känner sig besudlade. Den enda besudlade är förövaren, offret borde kunna stå lika rakryggad som alltid och vråla ut det som hänt utan att riskera sociala repressalier. Men idag skuldbelägger man kvinnan, det gör att problemet kan krympas till mindre yta rent socialt, och man behöver inte tänka om. HIMLA käckt.
Skicka en kommentar