torsdag 15 januari 2009

ÄNTLIGEN elitskolor!!!

Nu, äntligen, kommer skolorna för kidsen som är bra på matte. 10 gymnasieskolor har fått klartecken på att köra det naturvetenskapliga spåret på högvarv för de elever som har disposition för detta.

Jag tycker ändå att gymnasiet är försent. Jag älskade matte som barn. Jag menar verkligen ÄLSKADE. Det måste jag ha gjort, för mamma lyckades lära mig att 2-4= (-2) när jag var 6 år gammal. Jag raceade genom mina matteböcker i skolan, till lärarnas förtret och de skällde ofta på mig för att det gick minsann *!!!* inte för sig att briljera på det där sättet. Briljera? Jag sket fullkomligt i vad andra tänkte. Det var knappast social statushöjare att vara mattenerd heller. Jag ville räkna, lära mig mer, svårare tal, och räkna ännu mer. Det fick jag inte. När jag nådde gymnasieåldern var jag inställd på att ÄNTLIGEN utmanas och sökte N-linjen (som fanns när jag gick i gymnasiet ihop med Fred och Wilma Flinta). Efter att ha glidit igenom 3 år med sjyssta betyg var jag så besviken att jag minsann aldrig mer skulle läsa något i hela mitt liv.

Kanske hade en det kunnat bli min "räddning" att få något att bita i på gymnasiet, men jag saknade det så långt tidigare. Jag ville ju bara lära mig mer och mer och mer, men fick inte. Om man var en idrottstalang, vilket jag inte var, eller musikaliskt geni, vilket jag inte heller var, DÅ fick man gå i särskild skola med andra begåvade inom samma område. Inom de områdena har man tidigt förstått vikten av att tidigt stimulera för bästa utveckling. Så den kommentar på Aftonbladet.se till artikeln om elitskolor där skribenten uttrycker att "om man nu är så intresserad av naturvetenskap kan man ju läsa massor på universitetet" (förkortat och omskrivet). Han konstaterar också att idrott minsann förutsätter tidig extraträning medan naturvetenskap inte gör det. Gissar att detta inte är någon som valt teknisk/naturvetenskaplig inriktning eller kan derivera eller lösa tredjegradsekvationer. Inget ont i det i sig, men att dissa naturvetenskapen och att inte alls vilja förstå att det kan liksom bollhantering och musikalitet vara en talang och ett driv som man kanske borde få utveckla tidigt känns småsint. Och så obotligt missunnsamt.

Har fårgat det förr och frågar igen; varför är det så mycket "värre" och så oacceptabelt att låta naturvetenskapligt begåvade elever utvecklas tidigt inom detta område? Varför är det en sådan het potatis? Varför inte acceptera att vi är olika och bra på olika saker?

3 kommentarer:

from Alice John with a whisper sa...

åh, så fann jag dig här...

Anonym sa...

Nu är det väl så att 4 - 2 = 2
eller har du uppfunnit ett eget sätt att räkna? ;-)

Callisto sa...

Haha, så glad att jag vände på kalaset. Ska genast ändra.