En riktig ängel

När jag skulle hem från danskurserna så började det regna riktigt mycket. När jag klev av vagnen på min hållplats regnade det MASSOR. Det rann små floder av vatten nerför gatan, och jag tänkte precis att det var dags att springa för att inte hinna drunkna i vattenmängden. Men så ropar någon på mig, och när jag vänder mig om står en tjej jag inte känner där med ett paraply och bjuder in mig under den. Så där gick vi, två främlingar, snackandes om allt och inget, rätt mycket om regnet, under hennes paraply. Och jag kan inte annat än förvånas över denna underbara person, som såg en medsyster i nöd och erbjöd hjälp. Tack vare henne är inget mer än mina fötter dränkta efter promenaden hem från spårvagnen. Jag tackade henne och sa att hon är en ängel. Och det är hon. En riktig livs levande ängel, mitt i vardagen.