Midsommar och helgen

Jag har haft en av de bättre midsommarfirandena någonsin denna helg. Goda och glada vänner, ett par nya bekantskaper och massor av god mat och dryck borgade för en lyckad festtillställning. Dr E hyste in oss i sitt radhus igen, och Gaia som C Mat hade sett till att vi hade mer än nog att proviantera på. Piggelinbål= livsfarligt, men såååå gott. Fläskfilé som huvudnummer, tillsammans med Gaias avocadosallad gick inte heller av för hackor. Och E:s citronmarängpaj som, om den var vidare känd, skulle göra honom het i mat-tv och på äktenskapsmarknaden, toppade upplevelsen. Jag hoppas att bilderna från kvällen kommer snart, så jag kan publicera dem och sedan emigrera... Haha. Nej, så illa är det inte. Vi hade för övrigt ingen fallossymbol att dansa runt, utan det närmaste hedniska danser vi kom var min magdansduett med Dint.

Partajandet till trots så kröp vi upp i hyfsad tid på midsommardagen, och på eftermiddagen hakade jag på Gaia, Centi och Dint till gymmet. Japp, på midsommardagen slet vi i en timme med vikter på Sportlife Ullevi. Efteråt flyttades mitt bohag till Gaia, som lagade middag åt oss duktiga. Hon briljerade igen i köket, och vi fick renskavsgryta med kantareller och rostad potatis. Så enkelt och så osannolikt gott. Där jag är domestically disabled är Gaia domestic goddess... Jag borde gifta mig med henne, om det inte var för hennes läggning och hennes sambo. *fniss* Faktum är att bland tjejerna omkring henne är det kölapp ifall ifall hon skulle byta lag. Hon verkar ta det med ro.

På kvällskanten blev jag 7 bast igen. Delade soffa med Dint, somregredierade först och tog tillfället i akt att dänga mig med en kudde när vi gått och lagt oss. Det blev upptakten till ett kudd-/verbalt krig som avslutades vid 5.45 på morgonkvisten... Det var inte direkt igår man senast hade kuddkrig. Helt underskattat, även om jag idag kunde känna att ett par av timmarna kanske borde lagts på att sova. Man kan säkert beskriva kvällen/natten på väldigt många sätt som kunde få folk att rodna över sina fantasier. Jag nöjer mig med "kul samtal och kuddkrig". Fast jag vaknade med blåmärken, en blödande tumme, träningsvärk i de flesta delar av kroppen (säkert inget med gymmet dagen innan att göra) och svårt att tugga... Haha.

Idag blev det combat, och det var ett toppenpass, trots att det önskade dubbelpasset uteblev. Dansade istället en timme på dagen, sedan vevades det på för glatta livet. Vi fick under passets gång ta del av lite svensk musikkultur, när ett större antal AC/DC-fans uppmärksammade vårt pass genom fönstrena på Ullevi-gymmet med att härma oss samt att spänna lite muskler, och en glad gosse moonade oss till och med. Lustigt vad vissa anser är det de kan bidra med. En hårig röv upptryckt mot en glasruta är kanske inte bilden jag hade valt att lämna om mig själv... Men alla är vi olika.

Det är faktiskt med viss sorg jag inser att denna helg nu passerat och att den om väldigt kort tid byts ut till "måndag" och ännu en arbetsvecka. Vill flytta tillbaka till Gaias soffa, sova länge och kasta kuddar.

Veckan kommer nog att gå rätt fort ändå. Håll tummarna för det. På lördag är det party igen!

Arg läkare frontar KBT

En bekant till mig uppmärksammade mig på en artikel i DN där en läkare inom psykiatrin går ut på korståg mot KBT. Han bygger sin artikel på att han inte anser att det finns tillräckligt med stöd för KBTs positiva effekter i vetenskapen.

Han angriper egentligen inte metoden i sig, och har inte med sig några larmrapporter om att patienter skulle ha farit illa under eller som konsekvens av KBT-behandlingen. Han angriper däremot att SBU, som granskat metodens evidens, inte tydligt redogjort för varför man inte haft med ALLA studier (5000st) som man hittat, eller hur gallringen skett. Det är förvisso en intressant fråga, men för att dels kritisera användningen av en metod och för att ge sig på beviskedjan för att den fungerar, så borde man i mina ögon åtminstone börja i änden "patienter far illa av detta". Inte "Jag får inte veta vad de leker på SBU!". Och han förklarar entusiasmen för KBT på ett smått arrogant sätt, som förutsätter att människan ÄR en biologisk maskin, ingenting mer:
"Det finns väldigt många människor som känner entusiasm över psykologiska behandlingsmetoder: inga läkemedel, inga biverkningar, angenäm behandlingsmetod där man riktigt kan få tala ut med någon som bryr sig och en känsla av att inte bara vara reducerad till en biologisk maskin som gått sönder."
Dessa rader påminner mig om att psykiatrin bygger på att manipulera hjärnan med kemikalier, och elektricitet i vissa fall. Och givetvis är det lovvärt att tro på sitt expertområde, men jag kan inte säga att mitt förtroende för en läkare som endast dyrkar piller är särskilt stort. För jag kan nog tänka mig att många gärna hade tagit ett piller istället för att sitta och gråta hos en terapeut, men i alla situationer så räcker det inte med piller. Och i många fall är behandling med enbart piller overksamt, onödigt och i sig etiskt förkastligt.

KBT, kognitiv beteendeterapi, har under de senare åren kraftigt vunnit mark inom beteendevetenskapen, och denna metod praktiseras på många områden, som till exempel viktminskning, terapi, fobi-behandling, kostrådgivning, samt att sköterskor och sjukgymnaster använder metoden i samtal med patienterna. Metoden vinner mark för att den fungerar. Den ger snabba ihållande resultat, och känns, som den upprörda doktorn påpekar, behaglig på flera sätt.

Förutom KBT finns andra behandlingsformer som trotsar pillertrillandet och som också når resultat på patienter inom psykiatrin. Inom sjukgymnastiken använder vi något så luddigt och svårkvantifierat som rörelse. Nu har man i och för sig äntligen sett att lindriga depressioner svarar väl på fysisk aktivitet. Har dock inte läst evidenskedjan som lett fram till att man nu säger det högt, men det jag har är erfarenhet från patienter med ångest, depressioner och utmattningsproblematik som svarat finfint på att få röra på sig, på rätt sätt och i rätt doser utifrån sina behov. Rörelse sätter igång kroppsegna system som gör att resultat uppnås, utan piller. Ibland. Ibland måste man kombinera. Men inte alltid. Allt med piller är inte förkastligt. Allt utan piller är inte heller förkastligt. Att gå ut som denna läkare gjort och reducera andra metoder till ett klappande på huvudet som inte går att bevisa effekterna av är arrogant, och farligt. Läkares ord är fortfarande tungt vägande i många sammanhang. Därför borde de verkligen tänka sig för innan de ger sig ut på ett mission som detta. Och läsa på vore inte heller fel.

I kyrkan till och med...

Ja, inte nog med att vi ska få gifta oss från och med i år. Nu ska det tydligen bli grönt ljus för att gifta sig i kyrkan också.

Ärkebiskop Anders Wejryd säger bland annat att "...Kyrkan vill stödja trofasta relationer, och i ett bibelteologiskt perspektiv är kärleksbudet för oss överordnat andra bud och förbud i Bibeln."

Inte för att jag själv vill säga ja alls till någon just nu, och den dagen det skulle ske är nog inte kyrkan mitt val av plats, men detta betyder mycket för många troende homosexuella. Ännu ett steg i rätt riktning.

Läste också en notis om att New Hampshire i USA nu som fjärde stat stiftat lag om att homopar får gifta sig. Som sagt, det går åt rätt håll.

Piratskeppet styr mot Bryssel!!!

Många försökte marginalisera hela fenomenet med Piratpartiet. De etablerade politikerna skakade på huvudena åt att "ungdomarna som vill ladda ner gratis musik och film" är de som stödjer Piraterna. Det visade sig vara betydligt fler! Piratpartiet får minst en plats i Europaparlamentet efter dagens EU-val. Tack och lov. Detta blev en manifestation som visade för etablissemanget att vi värnar om vår integritet! Den är inte till salu, den ska inte kompromissas om! 7,1 % av väljarna som gick till valurnorna har sett till att Piratpartiet nu får plats i EU-parlamentet.

Partierna som missade detta tåg kan bara stå och skämmas. Jag bytte blå flagg mot svart när jag insåg att M inte heller (lika lite som S, vars gullgosse Bodström ju stått för många idéer i denna integritetsrea-soppan) var intresserade av att värna mitt privatliv. SvD:s bloggare Sanna Rayman konstaterar att nog fler än jag gjort denna omvändning politiskt. I min umgängeskrets är det många som röstat Pirat just i fotspåren av bye bye-integritets-lagarna (alltså inte som ett försök att få fortsätta ladda ner musik gratis...). Att många som är yngre än de som idag sitter i riksdagen (det vill säga väldigt många) lever ett liv på Internet har nog också gett en hel del inverkan på resultatet enligt DN:s skribent Henrik Brors. Är benägen att hålla med. Har ju själv sagt "Rör inte mitt Internet" ibland i diskussionen. Men viktigast har ändå varit att markera min önskan att få behålla mitt privatliv privat. Ingen behöver veta vad jag surfar på, vem jag pratar med eller vad för SMS jag skickar. Punkt!

Det var ju nästan givet, men inte ens Piraterna själva vågade riktigt tro på det, förrän det var klart. Moderaterna deppar. Jag kan hälsa till dem och säga att min röst inte tillhör dem längre.

Amelia Andersdotter, som jag kryssade för på min valsedel, beskriver här vad partiet står för.

Jag hoppas att Piratpartiet verkligen kan föra sin politik i Bryssel. De behövs. Om inte annat så som anti-kraft till de mer eller mindre tokiga fransmännen som infört lagar som jag hoppas att vi aldrig ser här...

Osexigast i världen?

Detta är Charlotte Roche. Hon är författare och har skrivit "Våtmarker", som handlar om en tonårig tjej som gör allt det "den naturliga kvinnan" inte gör; äter, skiter, onanerar, missköter hygienen, och har den dåliga smaken att gilla sig själv ändå. Ja, dåligtdåligtdåligt är det. Hon har spräckt illusionen om hur en naturlig kvinna är. Från AdLibris.com: "Våtmarker är ett avgrundsvrål riktat mot de vaxade, rakade, fixade och på alla sätt sanitetsbehandlade kvinnobilder och skeva föreställningar om sexualitet och kvinnlighet vi möter i idag." På DN.se diskuteras varför boken, som sålts i över en miljon exemplar, blivit sådan hit. En del har kallat den porr, antagligen för att sex ingår i konceptet. Andra har utlyst den till ett feministiskt manifest.

FHM, For Him Magazine, en av världens mest sålda herrblaskor med "naturligt snygga" kvinnor i, har i Tyskland korat Charlotte till världens osexigaste kvinna enligt Annika Marklund. Japp, tänk dig själv att bli rankad under t ex Angela Merkel (som trots sin stil icke är att förakta som politiker), Christine Licht, Margareta Winberg och Maggie Thatcher... Allt detta för att hon skildrar en bild av kvinnan, som inte tål att vikas ut på mittuppslag i Playboy eller FHM. Ja, fy på sig. Jag instämmer bland de som anser att "utmärkelsen" handlade om att "RÖR INTE VÅRT 'NATURLIGA' RUNKOBJEKT!!!" Eller formulerat som tidens budord från tidningsonanister; "Du må icke antyda eller påtala att damen jag runkar till är retuscherad, IRL och i datorn!"
Säg inte högt att fantasin bara finns i... fantasin. Eller att min flickvän/fru/älskarinna sannolikt inte kommer att se ut sådär, och inte heller behöver göra det. Det blir väl för jobbigt för alla karlar, som själva aldrig satt en rakhyvel mot kroppen längre ner än under hakan och som stoltserar med bakåtsträvande hårfäste och änkebuk, att acceptera att kvinnor också är människor och att vi också har rätt att vara "som vi är".

Jag tycker vi borde säga tack till Charlotte. Inte för att hon skriver om en anusoperation eller en kvinna med speciell sexuell smak. Utan för att hon vågar lyfta fram det orakade, oförskönade i en kvinna. Det behövs fler påminnelser om att vi faktiskt inte skapades på det sättet man kan få oss att se ut med botox, skalpell, silikon, restylane, epilering och till sist när inget annat hjälper Photoshop. Och framförallt, vi har rätt att vara sexuella och anse oss sexiga även när vi går emot tidens retuscherade ideal!