Surrogatmamma= fnask?

Kajsa Ekis Ekman har fått fullkomligt spatt. I en debattartikel med koppling till hennes nya bok förklarar hon surrogatmammor vara prostituerade. Detta för att det bara är en annan del av kvinnans kropp som används till någon annans vinning. Jotack, med den logiken har jag fnaskat 5 år som sjukgymnast. Jag använde mina händer för att i slutändan skapa välbehag, för någon annans vinning, mot betalning. Och min hjärna fnaskade innan dess några år på Chalmers, där jag jobbade med forskningsprojekt och undervisning.

Uppenbarligen har inte Kajsa förstått att kvinnor faktiskt har hjärna och mandat att själva välja. Det ska de inte få göra, KAJSA ska välja åt dem. Kajsa vet vad kvinnor vill och inte, och vad som är bra. Så bra, för Kajsa, att hon vet att det är så. Jag behåller dock rätten till min egna kropp, min sexualitet och min reproduktionsapparat. Sorry, Kajsa! Ditt inlägg framstår för mig som ett inslag av tokfeminism där allt kvinnor gör kan tolkas som att de gör det för någon annans bästa och att det automatiskt vore fel. Jag kan hålla med om att den äggkläckningsindustri som beskrivs i debattartikeln inte låter särskilt trevlig. Men fenomenet surrogatförälder i sig är ingen ond företeelse. Den som vill låna ut sin kropp i 9 månader för att någon annan ska få ett barn tycker jag ska få göra detta utan att stigmatiseras som prostituerad. Det är en av de största välgärningar, att kunna bidra till att någons olycka vänds till lycka. För vissa är det värt det. Jag hade aldrig i mitt liv knoppat åt någon annan, men tittar inte snett på den som vill.

Om man följer analogin med prostitution måste det givetvis finnas (minst) en torsk också. Vem blir det? Vem döms vid eventuell rättegång? Och de som adopterar bort sitt barn, blir de på något sätt klassade som prostituerade retroaktivt?

Det sällan bra när man försöker använda för stora ord och för tunga begrepp som analogier för sin poäng. Kajsa trampar på den minan, rejält. Platt fall på den.